Sprickor och växelfel som hittas vid besiktningar på Malmbanan, där ett av LKAB:s tåg spårade ur för två veckor sedan, lagas inte inom den tid som reglerna kräver.
Ekots granskning visar att mer än hälften av anmärkningarna i år inte har åtgärdats inom de tre månader som Trafikverket satt som maxgräns.
Professor Ulf Olofsson på KTH: ”I slutändan ett säkerhetsproblem.”
Den 7 november spårade malmtåg 9942 ur mellan Sikträsk och Lina älv.
Lyssna: Malmbanan besiktning ME MÅN APP
Sprickor och växelfel som hittas vid besiktningar på Malmbanan, där ett av LKAB:s tåg spårade ur för två veckor sedan, lagas inte inom den tid som reglerna kräver.
Ekots granskning visar att mer än hälften av anmärkningarna i år inte har åtgärdats inom de tre månader som Trafikverket satt som maxgräns.
Professor Ulf Olofsson på KTH: ”I slutändan ett säkerhetsproblem.”
– Malmbanan är ju unik i och med att man har högre tillåten axellast. Man tillåter tyngre tåg, helt enkelt. Många av de här felen är ju ytskador, och det är skador på anläggningen. Då är det ännu viktigare att man lagar felen i tid så att vi har en högkvalitativ anläggning, säger professor Ulf Olofsson på KTH, som länge forskat kring järnvägsfrågor.
Efter olyckan strax norr om Gällivare för två veckor sedan, där ett av LKAB:s malmtåg spårade ur, genomför både Statens Haverikommission och Trafikverket utredningar. Det finns flera teorier kring orsaken till urspårningen, bland annat har utredare nämnt rälsbrott eller hjulskador, men inget är fastslaget än.
38 av tågets vagnar lastade med malmpellets spårade ur och olyckan orsakade stora materiella skador på spåret och kontaktledningarna. Trafiken på Malmbanan är i gång igen sedan en vecka.
Det här var den tolfte urspårningen på tio år på Malmbanan. Och i början av förra veckan kunde Ekot berätta att Trafikverkets utredare tidigare varnat för risken för urspårningar på sträckan mellan Gällivare och riksgränsen. I en rapport från verket i januari 2020 slogs fast att det på flera platser längs sträckan finns räls som har en "onormal benägenhet att utveckla vertikalsprickor med risk för urspårning som följd."
Underhållet på Malmbanan kräver generellt sett mer kontroller och åtgärder än andra banor i Sverige. På grund av den tunga och täta trafiken så genomför därför Trafikverket dubbelt så många besiktningar där än på andra platser. Ekot har gått igenom dessa.
Sen april i år har totalt 105 olika fel hittats på banan med hjälp av ultraljudsmätningar. Det handlar om bland annat växelfel, sprickor i rälsen och ytfel på spåren. Dessa ska åtgärdas inom tre månader, enligt Trafikverkets interna regler.
Men vår granskning visar att felen i många fall inte lagas inom den tiden. I de 79 fall där tremånaders-perioden för när bristen ska vara åtgärdad hunnit gå så har det dröjt längre än tre månader att åtgärda bristerna i 44 av dessa. Det är mer än hälften som alltså åtgärdas för sent.
På den bandel av Malmbanan där LKAB:s malmtåg spårade ur för två veckor sedan finns exempelvis fyra sent åtgärdade brister.
De flesta åtgärder på banan har gått över tiden med några veckor. Men ett tiotal fel har man väntat med att laga tills det har gått fyra månader efter att bristen hade hittats. Och i fem fall åtgärdades bristerna efter fyra och en halv månad.
Professor Ulf Olofsson på KTH menar att det här kan påverka säkerheten på Malmbanan:
– Det är inte bra. Sprickor i räls ska man se över i tid. I slutändan blir det ett säkerhetsproblem om man tummar på tidsreglerna, säger Ulf Olofsson.
Trafikverkets ansvariga för underhåll på Malmbanan menar att vissa fel som hittas går att vänta längre med att åtgärda, trots regeln om max tre månader. Exempelvis är det ibland bättre att vänta på ett kommande spårbyte på en bandel, menar Roger Nilsson, enhetschef på Trafikverket. Och säkerheten på banan riskeras inte genom att göra på det här sättet, säger han.
– Rent säkerhetsmässigt, om man går över den tiden, så måste man kontrollera anmärkningen och se att den inte har förvärrats.
Och det görs i varje sådant fall?
– Det som görs är att en besiktningsman kontrollerar bristerna för att se att de inte blivit värre. Alla de här anmärkningarna är ju inte av den typen att de kan förvärras och bli trafiksäkerhetsmässigt farliga, säger Roger Nilsson.
Och det är helt säkert att det inte finns någon risk, att de kan bli det om man väntar för länge?
– Ja, det är helt säkert.
Det här sättet att arbeta på, att vänta längre än de tre månader som är satt som regel, kan man koppla det på något sätt till de urspårningar som sker med jämna mellanrum på Malmbanan?
– Jag tycker inte man kan se någon direkt koppling. Inte en koppling mot det här sättet som vi hanterar de här månadsanmärkningarna på. Det kan jag inte se.
Professor Ulf Olofsson på KTH förstår tanken med att samla underhållet till större åtgärder på banan. Men han tycker samtidigt att det är viktigt att hålla sig inom tidsintervallerna för när felen ska lagas:
– Det måste ju finnas en anledning till att man sagt att man ska laga inom ett visst tidsintervall. Och då väljer man att lämna den regeln. Men visst, jag förstår att det är lättare att samla ett större underhåll. Samtidigt så är det en unik situation i och med att man har höjt axellasten på Malmbanan, säger Ulf Olofsson.
