På grund av den sena våren har fler än hälften av årets renkalvar dött, skriver tidningen Norrländska Socialdemokraten, NSD. Det här innebär även stora ekonomiska förluster för samebyarna.
Den kalla våren ledde till att många renkalvar frös ihjäl. Arkivbild.
Lyssna: Dålig vår för renkalvar
På grund av den sena våren har fler än hälften av årets renkalvar dött, skriver tidningen Norrländska Socialdemokraten, NSD. Det här innebär även stora ekonomiska förluster för samebyarna.
– Jag skulle nästan vilja påstå att det är det sämsta året jag någonsin har sett, i vart fall de senaste 30 åren, säger Anders Erling Fjellås, ordförande i Semisjaur-Njarg sameby.
Det är bristen på mat och vintervädret under vandringen till kalvningsområdena i april-maj som gör att endast 30 till 40 procent av vajorna, det vill säga honorna, har sina kalvar kvar. Normalt brukar det vara nära alla, 90 procent, skriver NSD.
Anders Erling Fjellås säger att det var för kallt för länge.
– Det fanns ju inga förutsättningar för dem att kalva annat än på snö, det gör ju att kalven kom ut ur vajan blöt och varm och landar ju i snö. Då har vajan väldigt små möjligheter att lyckas få kalven både torr och att den kom på benen. Är det då minusgrader konstant om nätterna och drivsnö, så frös de helt enkelt ihjäl.
För samebyarna blir det också ett stort ekonomiskt bortfall.
- Rent företagsekonomiskt så innebär det ett direkt intäktsbortfall på över 60 procent, säger Anders Erling Fjellås, ordförande i Semisjaur-Njarg sameby.
