Första dykningarna vid miljöfarliga vraket
Skrovet på vraket Skytteren
Lyssna: Första dykningarna på miljöfarligaste vraket
Undersökningarna som försvarets dykare har gjort av vraket Skytteren är ett steg på vägen mot att tömma vraket på olja.
Frida Åberg, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, säger att undersökningarna har gett ny kunskap.
– Vraket är relativt helt. Det är inga stora skador på skrovet, men det är däremot mycket rost. Ungefär hälften av tjockleken på plåtarna har rostat bort. Så det börjar bli dags att göra någonting åt det, säger hon till Ekot.
Vi befinner oss på försvarets största fartyg HMS Belos, som är ett grått ubåtsräddning- och dykerifartyg.
Under oss, på botten av havet, ligger vraket Skytteren, ett fartyg på drygt 170 meter. Det är från andra världskriget och räknas som ett av de allra miljöfarligaste vraken som finns i svenska vatten.
Bedömningen är att det kan finnas upp till mellan 400 och 500 ton olja kvar i vraket, men det kan också vara betydligt mindre. Det är svårt att veta exakt.
Men om det skulle vara så mycket som 500 ton och allt skulle läcka ut i havet samtidigt kan det bli stora konsekvenser.
— Det skulle kunna få jättestora konsekvenser för miljön här på Västkusten. Men också jättestora ekonomiska konsekvenser om läckaget skulle ske i till exempel juli när turistsäsongen är i full gång, säger Fredrik Lindgren, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.
Totalt finns ett 30-tal vrak som räknas som akut miljöfarliga i svenska vatten.
Varje år har Havs- och vattenmyndigheten en budget på 25 miljoner kronor för att sanera vrak. Men att sanera Skytteren kan kosta mer än så, säger Fredrik Lindgren.
— Det kommer förmodligen att kosta mer pengar än vad vi har i årlig budget. Då får vi ta det till departements- eller regeringsnivå för att försöka få fram mer pengar, säger han till Ekot.
Så nu börjar alltså arbetet med att framöver försöka tömma vraket på oljan som finns där.
Vraket ligger på runt 70 meters djup och en av dykarna som varit nere är Björn.
– Det är en insats för miljön. Vi har mätt tjockleken på plåtarna i skrovet och tittat på skicket på plåtar och nitar i vraket, säger Björn, som jobbar som dykare på ubåtsflottiljen.