"Jag hade varit orolig"
Lyssna: Danske Bank utreds i flera länder
Det är inte bara Danske Bank som bolag som kan få höga straffavgifter till följd av penningtvättshärvan. Även enskilda chefer kan få betala.
I den advokatutredning som banken själv har beställt slår utredarna fast att inget rättsligt ansvar kan läggas på styrelse eller vd. Men Daniel Stattin, professor i juridik med inriktning på bolagsrätt vid Uppsala Universitet, håller inte med.
– Det är alldeles för tidigt att säga det. Man har inte reagerat på de röda flaggorna, inte sett att man fått information. Det talar för att man varit oaktsam i bolagsledningen och styrelsen. Om banken får en gigantisk straffagvift på penningtvättsområdet kan det bli fråga om ett skadeståndsansvar, säger han.
Vad är det för summor det kan handla om då för de enskilda personerna?
– I de fallen blir det en fråga om vilken skada banken har lidit, och får man en straffagvift är det enkelt att bedöma skadan av det. Det är straffavgiftens storlek.
En rad myndigheter i olika länder utreder nu penningtvättshärvan i Danske Bank. Särskilt dyrt för banken kan det bli om amerikanska myndigheter beslutar sig för att straffa banken. Exakt hur dyrt det kan bli är svårt att uppskatta, men summor på flera miljarder har nämnts. De personer som suttit på bankens toppositioner under de år som penningtvätten har ägt rum har med andra ord en avgörande tid framför sig.
Bland dem finns svenskar; Urban Bäckström, tidigare vd för Svenskt Näringsliv och förre storägaren Christer Gardells och investeringsföretaget Cevians representant Lars Förberg.
– Jag hade varit rätt orolig. Dels har vi det civilrättsliga och privaträttsliga ansvaret, skadeståndet. Dels kan man inte alls utesluta att det blir en personlig straffavgift enligt reglerna för banker för styrelseledamöterna, säger Daniel Stattin, professor vid Uppsala Universitet.
Hör mer om Danske Bank-härvans bakgrund och konsekvenser i Ekonomiekot Extra som finns ute som podd och som sänds i P1 fredag klockan 11.40.