Malmö tar strid om bosättningslagen
Malmös styrande kommunalråd Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) kräver svar av regeringen.
Lyssna: "En del kommuner duckar allt ansvar och skapar kaos"
Malmös kommunstyrelse kräver att regeringen förtydligar vad bosättningslagen för nyanlända innebär. Den 1 mars har lagen funnits i två år och en rad kommuner i Sverige anser sig nu ha rätt att säga upp hyreskontrakten för de nyanlända man tagit emot.
Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordförande i Malmö, fruktar att nyanlända som sägs upp i grannkommunerna kommer att hamna i Malmö.
– I dag ser vi att ett par kommuner, och det är de som historiskt har tagit minst ansvar för flyktingmottagande, letar kryphål i lagen och hävdar att de nu, efter två år, har gjort sitt, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.
Det som hela Malmös kommunstyre, inklusive den borgerliga oppositionen, reagerar på är beskeden från kommuner som Vellinge, Staffanstorp och Lidingö att man nu fullgjort det åtagande som den tvååriga bosättningslagen innebar.
– Om man är anvisad till en kommun som tidigare inte tagit emot särskilt många flyktingar, så har man bättre förutsättningar att lära sig språket och bli integrerad, och det var också tanken, säger Stjernfeldt Jammeh.
– Om man sedan blir uppsagd och vräkt från det boende man har och tvingas lösa sin egen situation så ser jag en stor risk att man söker sig till de kommuner som traditionellt tagit stort ansvar, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.
Enligt Malmös styrande florerar det också många svarta kontrakt och dåliga lokaler som hyrs ut som bostäder, eller så flyttar man in i familjer och bostadsområden där det redan är väldigt trångbott.
– Genom att agera så duckar man allt ansvar, skapar kaos och bidrar till en misslyckad integration och skapar segregation och social utsatthet, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.
I ett brev till arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson begär politikerna i Malmö nu att lagen ses över, och att regeringen förtydligar alla kommuners ansvar.
Dessutom att det förtydligas att det är en bosättnings-, och inte bara en tillfällig boplatslag.
- Om det är så att kommuner kan tolka att de fullgjort sin del i flyktingmottagandet efter två år, då faller hela intentionen med lagen. Och då behöver den omformuleras, så att man inte kan backa ur, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.