Fortsatt träta mellan Bosnien Hercegovinas ledare – 22 år efter Dayton
De tre ledarna i Bosnien Hercegovina, bosnienkroaten Dragan Covic, bosnienserben Mladen Ivanic och längst till höger Bakir Izetbegovic.
Lyssna: Bosnier: Vi borde glömma det som varit
Över 20 år har gått sedan 90-talets blodiga krig, men Bosnien Hercegovinas ledare fortsätter att träta utifrån sin etniska tillhörighet, rapporterar Sveriges Radios Östeuropakorrespondent Johanna Melén.
Förra hösten såg Bosnien Hercegovina ut att ta ett viktigt steg mot ett framtida EU-medlemskap när landets EU-ansökan formellt antogs i Bryssel.
Men sedan dess har inte mycket hänt.
– Regeringarna här utnyttjar så ofta de etniska spänningar som finns, utan någon egentlig anledning. Det borde vara så passé, säger juristen och den politiska analytikern Nedim Hogić.
Just i dag har 22 år gått sedan det så kallade Daytonavtalet som gjorde slut på över tre års krig i Bosnien Hercegovina.
Fredsavtalet gjorde samtidigt landet mycket svårstyrt, indelat i den Bosnienserbiska republiken där serberna är i majoritet och så Federationen Bosnien Hercegovina där bosnienmuslimerna, eller bosniakerna och bosnienkroaterna dominerar.
På alla nivåer ska de tre grupperna ha lika mycket att säga till om, till exempel har de varsin president som ofta grälar sinsemellan. Nu senast efter att den bosnienmuslimske presidenten Bakir Izetbegović sade i en intervju att han är för ett självständigt Kosovo.
Ett uttalande som gjorde bosnienserberna rasande eftersom de, anser att Kosovo tillhör Serbien.
Förra hösten väcktes ett visst hopp när Bosnien Hercegovina fick sin ansökan om EU-medlemskap godkänd. Det första steget är att svara på ett omfattande frågeformulär från Bryssel men nu har snart ett år gått utan att man lyckats svara på frågorna med en röst.
Imorgon väntas domen mot den bosnienserbiske befälhavaren Ratko Mladić, åtalad vid Internationella krigsförbrytartribunalen i Haag, bland annat för folkmord i Srebrenica sommaren 1995.
Domen kommer förmodligen röra upp nya känslor då många bosnienserber ser Mladić som en hjälte, medan bosniakerna och bosnienkroaterna ser honom som en grym mördare.
I kvällsmörkret i Sarajevo säger Studenten Omar Memišević, som själv förlorade släktingar under massdödandet i Srebrenica, att enda sättet framåt är om människorna här slutar se på sig själva utifrån etnisk tillhörighet.
– Vi borde fokusera mer på att bara vara bosnier, glömma det som varit och se framåt.