Kanstantsin Siarohin (till vänster) arbetade som kameraman i oppositionspolitikern Siarhej Tsichanouskis team inför presdidentvalet i Belarus 2020.
Lyssna: Belarusasyl MEfre APP
Trots en allt hårdare politisk regim i Belarus fortsätter Migrationsverket att neka asyl för belarusiska oppositionella som flytt till Sverige.
I vintras berättade Ekot om Kanstantsin Siarohin som arbetade tillsammans med oppositionsledaren Svjatlana Tsichanouskajas man som nu avtjänar ett långt fängelsestraff i Belarus.
Men trots den nära kopplingen till den belarusiska oppositionen har Siarohin med familj nu fått ett andra avslag på sin ansökan om asyl i Sverige.
– Vad ett återvändande till Belarus betyder? 15 års fängelse, minst, säger Kanstantsin Siarohin.
– Det är bara att googla mitt namn för att förstå vad jag gjort.
Inför presidentvalet i Belarus för i dagarna fyra år sedan arbetade Kanstantsin Siarohin i den populära oppositionella videobloggaren Siarhej Tsichanouskis team.
De reste landet runt och visade på bristerna i det Belarus som styrts av en och samma man, Aleksandr Lukasjenko, i nu 30 år.
Tsichanouski greps, hans fru, Svjatlana Tsichanouskaja, tog hans plats och utmanade Lukasjenko i valet. Efter valet tvingades hon ut ur landet och hennes man dömdes till sammanlagt 19,5 års fängelse. Flera andra i hans team dömdes också.
Kanstantsin Siarohin höll sig undan. Hösten 2021 lämnade han och familjen Belarus och sökte ett år senare asyl i Sverige. I det första avslaget skriver Migrationsverket att de inte tvivlar på att Kanstantsin arbetat för Siarhej Tsichanouski, men ifrågasätter bland annat varför det tog så lång tid innan de lämnade in sin asylansökan. I juli kom nästa avslag. Förvaltningsrätten i Stockholm gick på Migrationsverkets linje.
– Under intervjuerna fick vi intrycket av att de inte hade någon aning om vad som pågår i Belarus, de visste inte ens vem Tsichanouski är, säger Kanstantsin Siarohin.
Men sedan det första avslaget i vintras har Migrationsverket tagit fram en ny landinformation om Belarus där det tydligt framgår hur förföljelsen av oppositionella har fortsatt efter presidentvalet 2020 och den proteströrelse som då slogs ner. Där framgår hur lagstiftningen har hårdnat, hur lite som krävs för att en person ska gripas samt att flera med kopplingar till proteströrelsen har dömts till fängelse efter att de återvänt till Belarus.
Nu vill Migrationsverket placera Kanstantsin, hans fru och deras två barn, 7 och 2 år gamla, i förvar.
– Hamnar jag där ser jag det som ett steg närmare deportering, säger Kanstantsin Siarohin.
Ekot har varit i kontakt med Förvaltningsrätten som har utlovat att kommentera fallet under fredagen.
