Gängkriminella som är vittnen, offer eller misstänkta i en pågående förundersökning får inte hjälp av polisen att hoppa av.
Det gör att många potentiella avhoppare faller bort, visar Ekots granskning av det statliga stödet till avhoppare.
”Vi skulle kunna fånga upp ett antal fler avhoppare”, säger kommissarie Christer Tessmann, tidigare avhopparansvarig i Stockholmsområdet, som anser att reglerna bör ses över.
Ekots granskning har visat att minst omkring 550 gängkriminella ville hoppa av i fjol.
Lyssna: AVHOPP ME Dag 2 APP
Gängkriminella som är vittnen, offer eller misstänkta i en pågående förundersökning får inte hjälp av polisen att hoppa av.
Det gör att många potentiella avhoppare faller bort, visar Ekots granskning av det statliga stödet till avhoppare.
”Vi skulle kunna fånga upp ett antal fler avhoppare”, säger kommissarie Christer Tessmann, tidigare avhopparansvarig i Stockholmsområdet, som anser att reglerna bör ses över.
Sedan ett drygt år tillbaka har Polismyndigheten slagit fast att den som är vittne, målsägande eller misstänkt i en pågående förundersökning, inte kan få stöd att hoppa av gängkriminaliteten.
Först efter att rättegången är avslutad kan personen komma i fråga för ett avhopparprogram.
Det gör att många avhoppare försvinner från polisens radar, enligt poliskommissarie Christer Tessman, tidigare avhopparansvarig i Stockholmsområdet.
– Får den här killen vänta för länge på att avhopparprogrammet ska påbörjas, det vill säga att rättsprocessen är avslutad, är det väldigt lätt att den här motivationen avtar. Och man faller tillbaka i sina gamla hjulspår igen och umgås med sina tidigare kamrater, säger Christer Tessmann.
Syftet med kravet från Polismyndigheten är bland annat att den som är misstänkt eller vittne till ett grovt brott inte ska kunna åberopa att man blir avhoppare för att slippa medverka i en förundersökning.
Men kraven gör att många i målgruppen missas, menar bland andra Christer Tessmann som i många år var chef för avhopparverksamheten i Stockholmsområdet.
– Vi skulle kunna fånga upp ett antal fler avhoppare, säger han.
Ekot har tidigare rapporterat om att de statliga pengarna för avhopparverksamhet i kommuner tog slut förra året. Ekots granskning har visat att minst omkring 550 gängkriminella ville hoppa av i fjol. Det är polisen som fördelar pengarna och de har nyligen infört ett krav som går ut på att avhopparen inte är så kallad ”bevisperson”.
Kravet har väckt diskussion på Sveriges kommuner och regioner, säger Greta Berg, expert på brottsförebyggande på SKR.
– När man sitter under åtal eller man sitter häktad, är ju det ett fönster där man faktiskt kan vara benägen att fundera på att man vill ha en annan riktning på sitt liv. Det är väl de där fönsterna som man måste fånga – och de där fönstren stängs ganska snabbt.
Josefina Gunér, nationell samordnare för avhopparverksamheten vid polisen, poängterar att det redan i dag finns möjligheter för individuella undantag och att personer kan få andra typer av stöd medan de väntar på rättegång.
Hon medger att det finns utmaningar men försvarar kravet.
– Polisens grunduppdrag är att förebygga och lagföra brott och därför behöver vi prioritera rättsprocessen. Det går alltid först. Jag har svårt att se att kravet på att man inte ska vara en bevisperson kommer att tas bort, säger Gunér.
Christer Tessmann tycker att reglerna borde ses över, framför allt när det gäller vittnen och målsägande.
– Det tror jag är viktigt. För att bara sätta en rädd och orolig 22 -åring på vänt på något udda boende utan stöd, det vet vi inte blir bra, säger han.
Tipsa Ekots granskande reportrar!
Vet du mer om detta eller om något annat vi borde granska?
Mejla Kina Pohjanen eller Victoria Gaunitz
Vill du tipsa krypterat? Använd Radioleaks
