Antalet elever som studerar på gymnasiernas lärlingsutbildningar har ökat kraftigt det senaste året och utbildningarna ger också goda chanser till jobb efter gymnasiet. Det konstaterar Skolverket i en ny rapport.
Foto: Fredrik Sandberg/TT.
Lyssna: "Jag är inte någon pluggmänniska".
Antalet elever som studerar på gymnasiernas lärlingsutbildningar har ökat kraftigt det senaste året och utbildningarna ger också goda chanser till jobb efter gymnasiet. Det konstaterar Skolverket i en ny rapport.
På Sågbäcksskolan i Huddinge utanför Stockholm pluggar Nicole Lundqvist till snickare.
– Jag gör allt som alla andra gör där, jag är ju snickare så det går inte att göra fel, säger hon.
Hon går andra året av tre på Sågbäcksgymnasiets lärlingsutbildning. I år går drygt 8 000 elever på liknande program runt om i landet. En ökning med över 1 000 elever jämfört med förra året.
– Det beror på flera saker. Dels blev det en uppluckring av lagstiftningen. Dels har vi aktivt stöttat den här formen från Lärlingscentrums sida. Och ju fler elever som går den här utbildningsformen desto mer pratar man med varandra, säger Lotta Naglitsch, föreståndare för Skolverkets lärlingscentrum.
Lärlingsprogrammen infördes 2011 men har funnits på försök några år innan dess. Poängen är att hälften av utbildningen sker på en arbetsplats.
– Jag valde det för att jag inte är en pluggmänniska. Jag valde programmet för att jag ville vara ute mer än jag är i skolan och det har hjälpt mig, säger Valentina Hanna, som går i samma klass som Nicole Lundqvist.
Enligt Skolverkets enkät bland 30 av de mest etablerade lärlingsutbildningarna är formen framgångsrik. Av de nära 400 elever som svarade på enkäten hade 9 av 10 jobb 1,5 år efter utbildningen.
– Det viktigaste är att skolorna har bra samarbete med arbetsplatserna och att de som tar hand om eleverna ute på arbetsplatserna får ordentlig handledarutbildning och vet vad man förväntas göra, säger Lotta Naglitsch.
Men även om drygt 8 000 elever går på lärlingsprogrammen är det ganska långt kvar till målet på ungefär 25000.
– Vi har ju inte någon tradition av lärlingsutbildning i Sverige. Vi måste skapa vår egen utbildningsform som fungerar här, säger Lotta Naglitsch.
Nicole Lundqvist ångar inte sitt val, även om arbetstiderna skiljer sig ganska ordentligt från de vanliga yrkesprogrammen på Sågbäcksgymnasiet.
– På min första praktikplats var jag tvungen att gå upp klockan 4 på morgnarna, men efter ett tag kom man in i det. Vill man ha en bra utbildning och tjäna pengar så är det det här man ska göra, säger hon.
