I Finland väntar nu ny tuff lagstiftning på arbetsmarknaden med bland annat kortare semestrar och lägre sjukersättning. Detta sedan facken och arbetsgivarna inte kunnat bli överens om hur landets ekonomiska kris ska lösas.
Finlands statsminister Juha Sipilä. Foto: Markku Ulander/AP
I Finland väntar nu ny tuff lagstiftning på arbetsmarknaden med bland annat kortare semestrar och lägre sjukersättning. Detta sedan facken och arbetsgivarna inte kunnat bli överens om hur landets ekonomiska kris ska lösas.
Statsminister Juha Sipilä och den finländska regeringen har sedan i höstas hotat med att lagstifta om besparingarna, om fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna inte själva kan komma med förslag på hur Finland ska bli mer internationellt konkurrenskraftigt.
Konkret handlar det till exempel om förkortade semestrar, införandet av karensdag i sjukförsäkringen och en kraftig minskning av det fackliga inflytandet på arbetsmarknaden. Det som traditionellt har beslutats i utdragna centrala förhandlingar om lönenivåer, semester och övertidsersättningar, kommer istället att bli lagstadgat, alternativt förhandlas lokalt på arbetsplatserna vilket tros försvaga fackens ställning i Finland.
Regeringens lagförslag har redan skapat stor politisk turbulens i Finland. De mest drastiska nedskärningsskisserna, däribland indragdna söndagstillägg för barnmorskor och sjuksköterskor, fick tas tillbaka efter massiva protester.
När varje fackförbund nu individuellt ska förhandla på sitt område väntas både strejker och andra kollektiva missnöjesyttringar från arbetstagarna, vilka i sin tur kan skapa oförutsedda effekter för ekonomin.
