Kambodja har tagit första spadtaget för en ny kanal i Mekongfloden.
Lyssna: Mekong kanal analys
Kambodja har tagit första spadtaget för en ny kanal i Mekongfloden.
Kanalen väntas få konsekvenser både för miljön och politiken i Sydostasien och för Kambodjas regering är projektet av så stort värde att man utlyste allmän helgdag igår.
Kanalbygget betalas till stor del av Kina och ökar det kinesiska inflytandet i regionen.
Kanalbygget ska ge Kambodjas fattiga inland en ny direkt förbindelse med havet, men kan också ses som en förlängning av Kinas så kallade Sidenvägsprojekt, och ett tecken på det allt starkare kinesiska inflytandet i regionen.
Grannlandet Vietnam har protesterat mot att bygget av den nya kanalen i praktiken innebär att den gemensamma livsnerven Mekong får en ny flodarm vilket befaras göra att vattenflödet till Vietnam minskar. Som en av världens största risproducenter har Vietnam framfört sin oro till Kambodja, där regeringen avfärdat farhågorna.
Idag är Kambodja beroende av grannlandet Vietnam för att kambodjanska båtar på Mekongfloden ska kunna nå havet. Det innebär avgifter som kambodjanska företag kan slippa i framtiden. Kanalen som väntas stå färdig 2028 kommer att tillåta skeppstrafik i båda riktningarna och stärka transportsystemet i ett land som fortfarande hämmas av fattigdom och sin våldsamma politisk historia.
Att kanalen betalas till stor del med kinesiska pengar är typiskt i Kambodja, som är djupt skuldsatt i kinesiska banker, där de styrande politiska dynastierna stöds av Kina och där kinesiska företag bland annat byggt dammar i floden, konstruerat flygplatser, köpt upp jordbruksmark och investerat stort i fastigheter.
Det är inte bara från Vietnam som det uttryckts oro för att kanalen även skulle kunna fylla ett militärt syfte. Även från indiskt håll varnas för att kanalen på sikt skulle kunna ge kinesiska militären en ny ingång i Sydostasiens inland. Kambodja har sedan början av 2020-talet fått stöd från Kina för att bygga ut den militära marinbasen Ream i närheten av det strategiskt viktiga Malackasundet. Trots att kinesiska militärfartyg har setts ligga vid basen under långa perioder förnekar Kambodjas regering att den kinesiska närvaron på basen skulle vara permanent. Bland dem som ser den ökade kinesiska närvaron som ett hot framstår även det nya kanalbygget genom Kambodja som en liten bricka i USA:s och Kinas spel om vem som ska kontrollera regionen.
