Som Kaliber och P4 Göteborg tidigare rapporterat är många svenska yrkesdykare oroliga för att deras räddningsutrustning inte är tillräckligt bra om de behöver rädda en nödställd kollega.
I Norge skärpte man nyligen reglerna på en rad punkter för yrkesdykning.
Detta efter att det skett dödsolyckor där man kunnat se att man haft svårt att rädda dykare som fastnat under vattnet.
Många svenska yrkesdykare oroliga för att deras räddningsutrustning inte är tillräckligt bra om de behöver rädda en nödställd kollega.
Lyssna: Norgedyk (embargo 13 maj) APPVERSION
Som Kaliber och P4 Göteborg tidigare rapporterat är många svenska yrkesdykare oroliga för att deras räddningsutrustning inte är tillräckligt bra om de behöver rädda en nödställd kollega.
I Norge skärpte man nyligen reglerna på en rad punkter för yrkesdykning.
Detta efter att det skett dödsolyckor där man kunnat se att man haft svårt att rädda dykare som fastnat under vattnet.
Lisbeth Tveit är seniorrådgivare på norska Arbeidstilsynet, Norges motsvarighet till Arbetsmiljöverket:
– Yrkesdykning har varit ett väldigt riskutsatt yrke och räknas som ett av de farligaste yrkena i Norge. Det har varit många allvarliga olyckor.
De nya reglerna i Norge trädde i kraft 2019 och 2020 efter att man sett brister i säkerheten i samband med dödsfall på dykarbetsplatser. Tidigare var minimikravet vid dykeriarbeten i Norge att man var tre personer i arbetslaget. Nu måste man vara minst fyra, eftersom bemanningen visat sig inte räcka i nödsituationer.
– Vi har upptäckt vid tillsyn att vid tidigare bemanning på tre personer så har det varit personer har gått bort från arbetet, beredskapsdykare har inte suttit redo, linhållare har hållit på med andra uppgifter. I en nödsituation så blir det mycket svårt att rädda en dykare som sitter fast. Man har inte nog bemanning, säger Lisbeth Tveit.
Förutom bemanningen ställer man nu också krav på att en reservdykare ska sitta i beredskap intill vattnet, fullt påklädd, för att kunna gripa in omedelbart vid en nödsituation. Något sådant krav ställs inte i Sverige, där man låter arbetsgivare genom riskbedömningar avgöra vad som krävs. Och dykföretagen tycker att den svenska skrivelsen om antal utbildade dykare i ett dyklag är otydlig.
Lisbeth Tveit säger att man hade ett liknande system i Norge tidigare, men att det visat sig inte vara tillräckligt.
– Vid de tillsyner som vi genomförde, så upptäckte vi att riskanalyserna som är gjorda inte är bra nog. Vi menar att många gör ett bra jobb med att planera och förebygga olyckor, men att det på grund av att det är ett sådant riskfyllt yrke, och med så många olyckor som har varit, så behövs det väldigt tydliga krav på området, säger hon.
