Systemet för när barn under 15 år omhändertas enligt LVU behöver göras om – det anser experter som menar att även barn under 15 år ska få bestämma vilken linje deras juridiska ombud ska driva i rätten.
Ekots granskning har visat att barnens åsikter inte alltid kommer fram i domar om tvångsvård och att barnens advokater, i de fall Ekot granskat, ofta går emot barnens vilja i rätten när barnen är under 15 år.
”15 år i de här fallen är en hög åldersgräns”, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander som liksom forskare anser att åldersgränsen bör sänkas så att juridiska ombud även för yngre barn företräder barnet på barnets egna instruktioner.
"Det är ju mitt liv det handlar om" säger Julia som omhändertogs innan hon fyllt 15.
Lyssna: Nyhet LVU 5 FRE ME APP NYY
Systemet för när barn under 15 år omhändertas enligt LVU behöver göras om – det anser experter som menar att även barn under 15 år ska få bestämma vilken linje deras juridiska ombud ska driva i rätten.
Ekots granskning har visat att barnens åsikter inte alltid kommer fram i domar om tvångsvård och att barnens advokater, i de fall Ekot granskat, ofta går emot barnens vilja i rätten när barnen är under 15 år.
”15 år i de här fallen är en hög åldersgräns”, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander som liksom forskare anser att åldersgränsen bör sänkas så att juridiska ombud även för yngre barn företräder barnet på barnets egna instruktioner.
– Den här faktiskt höga åldersgränsen för när det offentliga biträdet också är barnets ställföreträdande, som man är då upp till 15 - internationellt sett om man jämför, så är det en väldigt hög ålder, säger Pernilla Leviner som är professor i offentlig rätt vid Stockholms Universitet.
– Jag tycker att det finns fog för att fundera på att sänka den åldern så att det blir tydligare att det offentliga biträdet företräder barnet på barnets egna instruktioner, säger hon.
När domstolar ska besluta om LVU, tvångsvård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, företräds barn under 15 av ett juridiskt ombud som också är ställföreträdare för barnet.
Ekots genomgång av alla såna beslut där unga omhändertas på grund av eget beteende under förra vintern, där totalt 57 fall rör barn är under 15, visar att majoriteten av ombuden ställer sig på socialtjänstens sida och medger LVU i strid med barnens vilja eller utan att barnens inställning ens framgår i domarna.
Det här kan göra att alla i domstolen kan gå emot barnets vilja: att Socialtjänsten, kanske vårdnadshavarna och till och med barnets eget ombud medger LVU oavsett vad barnet tycker. Så var det i Julias fall.
– Då är det som att alla är emot mig och att jag ska sitta där som ensam. Om inte jag har en vuxen vid min sida vem ska då lyssna liksom? Det är ju mitt liv det handlar om. Jag tycker att det är jätteviktigt att barn ska få kunna säga, oavsett ålder, hur de känner, säger Julia.
Pernilla Leviner tycker att det här systemet behöver ändras, så att även yngre barn än 15 år, kan bestämma själva vilken linje de vill att deras juridiska ombud ska driva i rätten. Det tycker också Advokatsamfundet generalsekreterare, Mia Edwall Insulander.
– Jag tycker nog i alla fall att 15 år i de här fallen är en hög åldersgräns. Skarpa åldersgränser generellt blir nästan alltid problematiskt, men det skulle ju i alla fall fånga upp fler barn som är yngre än 15, de skulle bli mer delaktiga på ett begripligt sätt, säger Mia Edwall Insulander.
Systemet med ställföreträdare för barn under 15 skapades innan barnkonventionen blev lag i Sverige.
Även Titti Mattsson, som är professor i offentlig rätt vid Lunds Universitet, tycker att åldersgränsen är för hög, och att kraven på att få komma till tals borde bli lika tydliga som de är för vuxna i till exempel ett brottmål.
– Ser vi till brottmålen så har vi väldigt tydliga krav på att den åtalade alltid ska få komma till tals och till och med vara den som uttalar orden sist i en muntlig förhandling till exempel. Så om vi ska ses seriöst på den här typen av mål bör vi kanske närma oss lite den allmänna domstolens krav på att man som tilltalad, som det heter där, får mer utrymme, säger Titti Mattsson.
Julia har utbytt namn.
