Det svenska utrikesdepartementets fördömande under söndagen av koranbränningar har väckt reaktioner.
Det var under söndagen som utrikesdepartementet i ett mejl skrev till Ekot att:
“Vi fördömer starkt dessa handlingar, som inte på något sätt återspeglar den svenska regeringens åsikter”.
Ett uttalande som enligt Joakim Nergelius, professor i konstitutionell rätt vid Örebro universitet, är ovanligt: “På rak arm kan jag inte erinra mig att ett departement tar avstånd från enskilda handlingar som inte har bedömts vara olagliga”, säger han.
Joakim Nergelius, professor i konstitutionell rätt vid Örebros universitet menar att UD:s uttalande är ovanligt men ett okej agerande.
Lyssna: Reaktioner på UDs uttalande
Det svenska utrikesdepartementets fördömande under söndagen av koranbränningar har väckt reaktioner.
Det var under söndagen som utrikesdepartementet i ett mejl skrev till Ekot att:
“Vi fördömer starkt dessa handlingar, som inte på något sätt återspeglar den svenska regeringens åsikter”.
Ett uttalande som enligt Joakim Nergelius, professor i konstitutionell rätt vid Örebro universitet, är ovanligt: “På rak arm kan jag inte erinra mig att ett departement tar avstånd från enskilda handlingar som inte har bedömts vara olagliga”, säger han.
Svenska utrikesdepartementet har fördömt att koraner har eldats upp.
Det tydliga uttalandet från UD är ovanligt, säger Joakim Nergelius, professor i konstitutionell rätt vid Örebro universitet.
– Det är väl kanske inte unikt, det tror jag inte, men på rak arm kan jag inte erinra mig, inte i alla fall på de senaste 10-20 åren att ett departement säger att man tar avstånd från enskilda handlingar som inte har bedömts vara olagliga. Det är lite ovanligt, det måste man säga, säger juristprofessorn Joakim Nergelius.
Det var på söndagen som utrikesdepartementet i ett mejl till bland annat Ekot skrev:
“Sveriges regering förstår till fullo att de islamofobiska handlingar som enskilda personer gjort sig skyldiga till vid manifestationer i Sverige kan vara kränkande för muslimer. Vi fördömer starkt dessa handlingar, som inte på något sätt återspeglar den svenska regeringens åsikter”.
Det här var efter starka reaktioner från flera länder och inte minst från islamiska samarbetsorganisationen som är en sammanslutning av 57 muslimska stater, som hållit ett krismöte efter den senaste koranbränningen utanför en moské i Stockholm i förra veckan.
Att UD gick ut på det här viset har väckt reaktioner.
Ordföranden för riksdagens justitieutskott, sverigedemokraten Richard Jomshof i sociala medier, bland annat att “det är de muslimska länderna, och inte svensk demokrati, som är problemet”.
Ekot har sökt Sverigedemokraterna för en kommentar men partiet har avböjt.
UD:s uttalande betyder i praktiken att det är regeringens och framförallt utrikesministerns ståndpunkt, säger juristprofessorn Joakim Nergelius, som betonar att han anser att UD håller sig inom ramarna men hade kunnat vara mer pedagogiskt:
– Det här riktar sig till andra länder och framförallt till den muslimska världen och då tycker jag att man starkare kunde betona att Sverige har en positiv och generös syn på andra religioner. Man kunde betonat att islam är den näst största religionen i Sverige och samtidigt lyft fram yttrandefrihetens betydelse.
När UD gör den här typen av uttalanden, vad är syftet då?
– Att göra bilden av Sverige mer positiv i andra länder och i detta fall specifikt har man riktat sig till den muslimska världen i första hand, säger juristprofessorn Joakim Nergelius.
