"Amanda" blev våldtagen när hon var 14 år. Bilden föreställer någon annan.
Lyssna: Våldtäktsdömd kunde behålla nakenbilder på 14-åriga Amanda
– Det var ett hot: "om inte du gör det här och det här så kommer det att spridas en youtubevideo på dig", berättar Amanda.
Mannen hade flera år tidigare börjat hota unga flickor för att få dem att skicka nakenbilder eller, som i Amandas fall, också träffa honom.
Han dömdes redan 2009 för att ha våldtagit Amanda, och för en rad ofredanden mot andra barn. Men när han hade avtjänat sitt fängelsestraff dröjde det bara några månader innan han började hota Amanda igen.
Trots att polisen hade beslagtagit och förverkat bland annat mannens dator och hårddisk hade han nämligen lyckats behålla sexuella bilder på Amanda. Bilder som han nu flera år senare hotade att sprida på nätet.
– Jag visste hur mycket han hade och vad han kunde göra mot mig, men jag kunde inte få någon hjälp. Det var ingen som kunde stoppa det. Så man var ju helt hjälplös, säger Amanda.
Åklagaren från fallet säger att mannen troligen hade sparat bilderna på Amanda på en så kallad molntjänst, och att de inte kunde kontrollera det under utredningen.
Ett problem som Emelie Källfelt känner väl igen, från otaliga brottsutredningar. Hon är senior åklagare, specialiserad på bland annat internetrelaterade sexualbrott mot barn.
– I praktiken hade det ofta varit ganska enkelt för oss att komma åt det, men vi får inte gör det så som lagen ser ut i Sverige i dag, säger Emelie Källfelt.
Polis kan beslagta en misstänkts dator, men även om den misstänkta är inloggad på exempelvis sitt mejlkonto eller en molntjänst så får utredarna i grunden inte gå in på kontona eftersom informationen som finns där är lagrad någon annanstans, och inte lokalt på datorn.
Lagstiftningen har inte anpassats efter den tekniska utvecklingen, enligt flera experter som Ekot pratat med.
– I dag är det minst lika vanligt att man har data någon annanstans än i sin egen maskin, så ur den synpunkten är lagstiftningen absolut föråldrad, säger Anders Ahlqvist, tidigare verksamhetsspecialist vid polisens nationella IT-brottscentrum.
Ekot har också i en rad tidigare granskningar visat på stora brister i internetrelaterade utredningsåtgärder. Ibland handlar det om att utredare missar bevis som finns helt öppet på nätet. Men det går också att hitta många exempel på när lagstiftningen på det här området sätter stopp.
Utredarna kan till exempel misstänka att det finns barnpornografi på en molntjänst men får ändå inte gå in på kontot för att säkra bevisningen, säger åklagare Emelie Källfelt.
– Ja, ytterst blir det offren som drabbas. Om vi inte lyckas identifiera ett barn, så får det naturligtvis ödesdigra konsekvenser. Eller att vi inte lyckas styrka ett åtal fullt ut. Så de stora förlorarna blir brottsoffren, säger Emelie Källfelt.
Flera experter menar att det här både begränsar möjligheten att få gärningsmän fällda, att man missar att identifiera målsäganden eftersom man inte kommer åt allt material och att det också gör det enklare för gärningsmän att behålla övergreppsmaterial.
I Amandas fall spred mannen bilderna på nätet. Han har sen dess dömts för både det och för fler sexualbrott mot barn. Den senaste domen är från 2019. Mannen har nekat till brotten.
– Det känns som att tekniken har vart före polisen, och det gjorde ju att han kunde skada mig igen. Så tror man inte att det ska vara, säger Amanda.
Amanda heter egentligen något annat.
Faktaruta: Svensk lag vid internetrelaterade utredningsåtgärder
Lyssna på P1-dokumentären Manipulatören
Om du behöver stöd kan du vända dig exempelvis hit:
