Rättsprocessen där Säpos ansökningar om att utvisa potentiella säkerhetshot prövas är en skenprocess som kan strida mot Europakonventionen. Det anser Dennis Töllborg, professor i rättsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Bilden är ett montage
Lyssna: "Handlar om substans, inte form"
Rättsprocessen där Säpos ansökningar om att utvisa potentiella säkerhetshot prövas är en skenprocess som kan strida mot Europakonventionen. Det anser Dennis Töllborg, professor i rättsvetenskap vid Göteborgs universitet.
– Den kringgår på ett elegant sätt det värdet som lagstiftningen avser att skydda, nämligen att det ska vara en riktig fungerande process.
Processen tillåter att beslut grundas på bevisning som omfattas av sträng sekretess och som Säpo därför anser inte går att lämna ut till den enskilde. Enligt Säpo får däremot myndigheterna som prövar en ansökan om utvisning enligt lagen om särskild utlänningskontroll (LSU) ta del av hela Säpos beslutsunderlag.
Men flera uppgifter och dokument som Ekot tagit del av visar att myndigheterna inte får ta del av all Säpos bevisning. Anita Linder är domare vid Migrationsöverdomstolen, hon beskriver det underlag som domstolen och Migrationsverket får ta del av som skrivelser där Säpos själva beskriver utredningen och bevisning.
Men får ni ta del av det underlag som ligger till grund för det Säpo skriver?
– Nej det får vi inte.
Men den sortens underlag som Migrationsöverdomstolen beskriver är enligt Dennis Töllborg inte är att betrakta som bevisning.
– Det har inget som helst bevisvärde, eftersom det styrker inte vad som har skett. Det enda det styrker är vad Säkerhetspolisen anser som saker och ting. Huruvida det är välgrundat, det har att göra med det underlag som Säkerhetspolisen bygger sin utredning på, säger Dennis Töllborg.
Fram till år 2006 var det regeringen som ensam fattade beslut efter att Säpo ansökt om utvisning av en utländsk medborgare enligt LSU. Därefter ändrades processen så att Migrationsverket fattar beslut i första instans, och att ett beslut som överklagas ska prövas av Migrationsöverdomstolen innan regeringen fattar det slutgiltiga beslut.
Ändringen motiverades bland annat med att det av rättssäkerhetsskäl var viktigt med flera instanser, vilket även Europakonventionen ställer krav på. Men Dennis Töllborg tycker att den nuvarande processen saknar substans och inte tillräckligt bejakar den enskildes rättigheter och tror därför att den kan strida mot artikel 13 i Europakonventionen, som handlar om rätten till effektiva rättsmedel.
– Även om man har byggt ett elegant system så tror jag att det finns möjlighet att få Sverige fällt för detta, eftersom Europadomstolen har sagt att man ska titta på substans i en lagstiftning, inte på form.
Inrikesminister Mikael Damberg vill i dagsläget inte svara på frågor om lagen och dess utformning, med hänvisning till att det skulle kunna leda till en jävssituation, eftersom flera LSU-ärenden just nu ligger på regeringens bord.
