Cementa i Slite på Gotland släpper ut drygt 1,7 miljoner ton koldioxid per år.
Lyssna: Nödvändigt fånga in koldioxid för att klara klimatkrisen – få företag har konkreta planer
En teknik som kan bli nödvändig för att nå det svenska klimatmålet om minskade utsläpp är att fånga in koldioxiden vid industrins skorstenar och sedan lagra den. Men samtidigt visar Ekots granskning att det i dag bara är tre företag i Sverige som har konkreta planer på det.
– Vi behöver egentligen alla olika åtgärder för att nå det här. Det är en väldigt stor utmaning att nå det här 1,5 graders-målet. Även 2-graders målet är en stor utmaning, säger Filip Johnsson, professor på Chalmers Tekniska Högskola, som menar att tekniken behövs för att klara både det svenska klimatmålet och Parisavtalet.
Tekniken innebär att man fångar in koldioxiden vid skorstenen och sedan transporterar den och lagrar den. Det kallas CCS och står för Carbon capture and storage. Den passar på stora punktutsläpp som industrianläggningar inom cement, stål, pappersmassa och på kraftvärmeverken.
Ett ställe där det kan komma att börja användas är på Cementa i Slite på Gotland, som släpper ut drygt 1,7 miljoner ton koldioxid per år. Det är den anläggning som släpper ut tredje mest i landet.
– Här vill man börja med CCS i full skala, vilket krävs för att få ned fabrikens utsläpp till noll, säger Karin Comstedt Webb som är hållbarhetschef på Heidelberg Cement.
– Ja, CCS kommer att vara en nödvändig storskalig lösning för att komma åt klimatutmaningen i cementindustrin, säger hon.
Sveriges klimatmål är att vi inte ska ha några nettoutsläpp 2045. Det betyder att utsläppen ska vara minst 85 procent lägre jämfört med 1990.
Industrin står för en tredjedel av de fossila koldioxidutsläppen i Sverige.
Men det finns kritik mot CCS. Den handlar i grunden om att det viktigaste är att låta det fossila stanna i marken och att CCS underlättar för industrin att fortsätta med fossila bränslen. Men enligt Naturvårdsverket är CCS sannolikt nödvändigt för att klara klimatmålen.
Ekot har gått igenom hållbarhetsrapporter, årsredovisningar och hemsidor och skickat en enkät till de 33 företag som har de 50 största punktutsläppen i Sverige.
Granskningen visar att det bara är tre av företagen som i dag har konkreta planer på att börja fånga in koldioxiden. Det är, förutom Cementa, oljeföretaget Preem och energiföretaget Stockholm Exergi, som båda har pilotprojekt på gång och en ambition att börja i stor skala.
Filip Johnsson, professor på Chalmers, ser ändå ett ökat intresse för CCS.
– Intresset finns både politiskt och bland industrier. Sedan måste det fram skarpa beslut. Men frågan är om det blir så i tid. Risken finns att det blir för lite och för sent, säger han.
CCS-tekniken finns men innebär höga kostnader och investeringar på flera miljarder för varje anläggning. Dessutom är inte själva lagringen på plats ännu.
De tre företag som har planer på CCS i Sverige har skrivit på en avsiktsförklaring med ett norskt projekt där lagringen kan komma att ske djupt under Nordsjöns botten.
– Om det går åt det här hållet och det verkligen tas rätt beslut och viljan finns, så skulle man kunna tänka sig att det finns någon storskalig anläggning kring kanske 2030, säger Filip Johnsson, professor på Chalmers.
Följ vår granskande serie Prylarnas pris om hur våra vanligaste prylar påverkar klimatet och miljön.
