Bara tre veckor efter valet till president går tunisierna till valurnorna i dag igen – för att välja ett nytt parlament.
Tunisier köar utanför vallokal i huvudstaden Tunis.
Lyssna: Uppgivna väljare i Tunisien
Bara tre veckor efter valet till president går tunisierna till valurnorna i dag igen – för att välja ett nytt parlament.
Men stämningen i landet är starkt påverkad av att många tunisier väljer bort de etablerade partierna – både islamister och sekulära – och av att den ene av de två presidentkandidaterna som gick vidare till nästa omgång, sitter bakom galler.
Tunisien är det enda land där den arabiska våren har lett till demokrati. Men ekonomin har inte förbättrats och de tunisiska väljarna är desillusionerade. Man kan inte köpa bröd för demokrati, som en kvinna sa.
I den första omgången av presidentvalet för tre veckor sedan, straffade tunisierna de etablerade partierna, de som ägnat mycket tid åt att mejsla fram en konstitution, åt att kompromissa mellan islamister och sekulära och skapa konsensus, men försummat ekonomin och arbetslösheten.
De två kandidater som gick vidare till nästa omgång i presidentvalet, som hålls om en vecka, är båda outsiders som aldrig haft något politiskt förtroendeuppdrag: Den ene, Kais Said, en socialkonservativ juridikprofessor som bedrivit en lågbudgetkampanj och den andre, populisten Nabil Karoui, en mäktig mediemogul som sitter häktad sedan i augusti anklagad för penningtvätt.
Det faktum att han sitter häktad har ökat hans popularitet bland många som är skeptiska till det politiska etablissemanget, och utmanaren Kais Said har ställt in sin valkampanj i protest mot den orättvisa situationen.
Kontroverserna kring presidentvalet har överskuggat dagens parlamentsval, trots att parlamentsvalet är viktigare. Parlamentet har mer makt än presidenten.
Det finns inga trovärdiga opinionsmätningar, men om väljarmönstret från första omgången i presidentvalet fortsätter, är det återigen de etablerade partierna som väntas krympa, bland dem Tunisiens stora islamistinspirerade parti AnNahda som dominerat politiken sedan den förre diktatorn Ben Ali störtades. AnNahda partiet har tagit ett stort kliv bort från islamistisk politik och kallar sig i dag muslimska demokrater. AnNahda har varit med och stiftat jämställdhetslagar som går emot sharia, delat makt med sekulära partier och distanserat sig från det muslimska brödraskapet i Egypten.
AnNahda ses av många bedömare som ett mönsterexempel på hur politisk islam kan reformeras och förenas med demokrati och till och med röstas bort – om de får vara med i det politiska spelet och inte störtas som i Egypten. I Tunisien i dag går inte motsättningen längre mellan islamister och sekulära, säger bedömare, utan mellan det politiska etablissemanget och populismen.
