Personer födda utomlands blir allt viktigare som arbetskraft i det svenska näringslivet, det framgår av en rapport från Industrins ekonomiska råd.
Drygt 15 procent av de anställda inom tillverkningsindustrin är födda utomlands.
Lyssna: Utlandsfödda outnyttjad resurs för industrin
Personer födda utomlands blir allt viktigare som arbetskraft i det svenska näringslivet, det framgår av en rapport från Industrins ekonomiska råd.
– Vi skulle kunna ha en större industri om den resursen hade utnyttjats mer. Vi ser en viss outnyttjad potential där, säger Juhana Vartiainen, riksdagsledamot för Samlingspartiet i Finland, och en av fyra ledamöter i Industrins ekonomiska råd som gör bedömningar på uppdrag av fack och arbetsgivare i Sverige.
Hur stor är den där potentialen, hur mycket kan svensk industri växa?
– Enormt egentligen, det finns ingen övre gräns.
Inom industrin är andelen utrikes födda lägre än vad den är i många andra branscher. Enligt rapporten från Industrins ekonomiska råd, som låtit SCB ta fram ny statistik, är drygt 15 procent av de anställda i tillverkningsindustrin födda utomlands och 4 procent i gruvindustrin.
Motsvarande andel i hotell- och restaurangbranschen är drygt 40 procent och knappt 30 procent inom fastighetsservice.
Det gäller för industrin att anpassa sig till förändringarna i befolkningen, enligt det ekonomiska rådet. Det handlar om en arbetskraft som är äldre och mindre svenskfödd än tidigare. Här kommer vad rådet kallar en "väldesignad" arbetskraftsinvandring att spela en viktig roll.
– Delvis måste facket förstå att om industrin inte kan expandera i Sverige, då expanderar den utomlands, säger Juhana Vartianen.
– Men samtidigt är det väldigt viktigt att Sverige håller sig till den kollektivavtalsdrivna lönemodellen som gör att man inte får sämre villkor och att arbetskraftsinvandringen inte används för att ersätta den svenska befintliga arbetskraften, eller för att försämra villkoren.
