Knappt 20 procent av de plastförpackningar som används i Sverige återvinns till ny plast. Resten eldas upp, visar Ekots granskning. Och det är långt sämre än de officiella siffrorna på 46 procent som Naturvårdsverket rapporterade i år till EU.
Knappt 20 procent av de plastförpackningar som används i Sverige återvinns till ny plast. Resten eldas upp.
Lyssna: 80 procent av alla plastförpackningar i Sverige eldas upp
Knappt 20 procent av de plastförpackningar som används i Sverige återvinns till ny plast. Resten eldas upp, visar Ekots granskning. Och det är långt sämre än de officiella siffrorna på 46 procent som Naturvårdsverket rapporterade i år till EU.
– Jag tänker att Sverige är väl inte kriminella, men väldigt nära. Svensk statistik på detta område är inte bra, säger Peter Sundt, ordförande för plaståtervinnarnas europeiska branschorganisation EPRO.
Felet i statistiken beror enligt Ekots granskning på att Naturvårdsverket räknat helt fel på hur många plastförpackningar som finns i Sverige. De har missat 150 000 ton som aldrig registrerats och som hamnat i sopor som sedan bränts upp.
Ekots granskning bygger på en analys som gjorts på uppdrag av en rad kommuner, om vad hushållen faktiskt slänger i soporna, och som Ekot tagit del av.
Samma slutsats finns med i en rapport som Naturvårdsverket själva beställt. Trots det använde Naturvårdsverket de felaktiga siffrorna när man tidigare i höst rapporterade till EU att Sverige lyckats materialåtervinna 46 procent av plastförpackningarna. I verkligheten klarar Sverige inte ens det nationella målet på 30 procent.
– Siffrorna är inte felaktiga på den grunden som vi beräknar i dag, säger Jon Engström, chef för återvinningsenheten på Naturvårdsverket.
Men med sanningen är de ju felaktiga.
– Ja, alltså det är två olika mätmetoder helt enkelt.
Ja, och då säger era egna experter att den mätmetod som ni använder er av, den är inte den mest korrekta utan en annan mätmetod.
– Och det har vi ju känt till sedan tidigare också.
Men det här sammanfaller ju med att om ni räknar på det mest korrekta sättet då klarar ni inte målet.
– Nej.
Och inte nog med det. Bland de förpackningar som svenska hushåll faktiskt lämnat till återvinning skickas ändå mer än hälften ändå till förbränning där de används som energi istället för att återvinnas till ny plast. Men i Naturvårdsverkets rapportering räknas även de uppbrända plastförpackningarna som materialåtervunna. Det är i dag okej enligt EU:s regelverk. Regelverket är under omarbetning.
Orsaken är att de är tillverkade av plaster som anses vara svåra eller för dyra att återvinna. Sammantaget betyder det här att bara 20 procent av de svenska plastförpackningarna återvinns till ny plast.
I den siffran ingår också förpackningar som företagen använt. Om man bara räknar de plastförpackningar hushållen slänger blir siffran ännu lägre – runt 10 procent.
Mattias Philipsson är vd på Svensk Plaståtervinning som på uppdrag av förpackningsproducenterna har ansvaret att återvinna hushållens plastförpackningar. Han tycker att det är dags att branschen börjar berätta hur lite som verkligen återvinns, så sanningen kommer fram.
– Jag intresserade mig själv för frågan för jag tyckte att det var väldigt missvisande. Jag har sagt till mina ägare att jag vill vara transparent. Om vi ska nå hit så måste vi ju dra av plåstret och berätta – var är vi, vad har vi mätt och vad kommer vi att mäta i framtiden? säger Mattias Philipsson, vd på Svensk Plaståtervinning.
Följ vår granskande serie Prylarnas pris om hur våra vanligaste prylar påverkar klimatet och miljön.
