För första gången sedan 2005 har Brottsförebyggande rådet, på grund av stor efterfrågan, bestämt att undersöka sambandet mellan brottslighet och gärningsmannens bakgrund.
Stina Holmberg, forskningsråd Brottsförebyggande rådet, Brå.
Lyssna: kopplingen mellan brottsmisstankar och utländsk bakgrund.
För första gången sedan 2005 har Brottsförebyggande rådet, på grund av stor efterfrågan, bestämt att undersöka sambandet mellan brottslighet och gärningsmannens bakgrund.
Frågan om huruvida BRÅ ska ägna sig åt att utreda sambandet mellan brott och härkomst har varit omdebatterad. Justitieminister Morgan Johansson sade i februari 2018 att inga sådana kartläggningar behövs, att de studier som redan gjorts räcker och att om man rensar för socioekonomiska faktorer så försvinner den den överrepresentation bland personer med utrikes bakgrund som upptäckts tidigare.
Efterfrågan på en ny studie som utreder vilket samband som finn har varit stor, skriver rådet på sin hemsida. Stina Holmberg är forskningsråd på BRÅ.
– Det finns ett stort intresse hos de som arbetar med kriminalpolitiska frågor att få en så korrekt bild som möjligt av detta, och då har vi kommit fram till att de tär motiverat att göra en sådan här studie.
Förra gången som en liknande studie utfördes av BRÅ var 2005. Då kollade man dels på en uppdelning mellan personer med svensk respektive utländsk bakgrund. Men man gick också något djupare och kollade på olika geografiska områden, exempelvis Västasien, Nordafrika, och Australien.
Vissa har efterfrågat att man ska kolla på nationsnivå, men hur exakt studien ska utformas den här gången är inte ännu klart, enligt Stina Holmberg:
– Det finns för- och nackdelar med olika redovisningssätt. Går man ner på enskilda länder kan det vara lät att man missförstår och att man tror att folk från ett visst land är mer brottsliga. Man kan också får ett för litet urval om man tittar på enskilda länder, så det är en avvägning.
En av de som välkomnar beslutet är Johan Forssell, rättspolitisk talesman för moderaterna.
– Det hade såklart varit ännu bättre om det kommit långt tidigare, men bättre sent än aldrig.
En risk med en sådan kartläggning är, enligt vissa, att det kan leda till ökade fördomar mot personer med utländsk bakgrund.
– Jag tror att den stora risken i sammanhanget är att man inte tar fram all fakta, för det är då felaktiga föreställningar och rykten sprids väldigt lätt. Då är det bättre att man tar fram all fakta och så får alla förhålla sig till det, säger Johan Forssell.
Utredningen ska påbörjas under året, och resultatet presenteras under 2020.
