I sin nyligen framlagda avhandling håller sig Maaret Koskinen stringent till två centrala estetiska moment i Ingmar Bergmans filmer: spegelmotivet och "spelet i spelet”. Slutsatsen blir att Bergmans filmestetik inbegriper ett dialektiskt spel med en tänkt publik, vars reaktionsmönster skrivs in i verken med hjälp av sofistikerade konstnärliga grepp.
