Tidigare betraktade Leif GW Persson utbrända personer som något slags simulanter.
Men när succéförfattaren själv drabbades fick han en helt annan inblick.
– Utbrändheten pågick i ett år. Efter nio månader erbjöd Försäkringskassan mig någon form av omskolning till att klistra kuvert. Jag förklarade för dem att jag var professor och avsåg att återvända till det, säger den biografiaktuelle 73-åringen, som också berättar om ändringarna han gjort i sitt testamente.
