Lyssna: Tung kritik mot språkkrav
– Dels försöker vi attrahera unga människor, studenter och forskare och vill att de också ska kunna stanna kvar i landet. Samtidigt som vi har det arbetet ska vi också vara delaktiga i att kanske avskilja människor från möjligheten till svenskt medborgarskap, säger Magnus Ödman är universitetsadjunkt på Uppsala universitet.
Samma kritik har även universiteten i Stockholm, Lund och Malmö, liksom Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF.
Uppsala universitet och flera andra lärosäten anser också att det saknas evidens för att den här typen av språkkrav leder till det man vill uppnå, det vill säga ökad integration. Samma invändning har flera andra, exempelvis Statskontoret och en rad länsstyrelser.
Krav på godkänt prov i svenska och samhällskunskap för att bli svensk medborgare är en del av januariöverenskommelsen mellan regeringen, Liberalerna och Centerpartiet.
Migrationsverket som, enligt utredningens förslag ska ansvara för att bedöma om kunskapskraven är tillräckliga, ser en risk att rättssäkerheten för den enskilde äventyras, när det handlar om vilka som ska få dispens från det här kunskapskravet.
Skolverket avstyrker att myndigheten ska göra proven, som utredningen föreslår.
Anders Bohman, är enhetschef på Skolverket
– Framförallt är det för att det inte är vår expertis. Vi är en expertmyndighet som hanterar det svenska skolväsendet. Det här handlar det om medborgarskap och det är inte vårt område, säger Anders Bohman, enhetschef på Skolverket.
Andra är mer positiva, både Arbetsförmedlingen och SKR, Sveriges kommuner och regioner, ställer sig bakom utredningens förslag till största delen.
