Vården klarar terror – men inte långsiktig planering
Patrik Hidefjäll på Socialstyrelsen.
Lyssna: Vårdens kapacitet
En ny rapport om den svenska vårdens kapacitet visar att vi är bra förberedda för terrorattacker och stora olyckor, men att vården har svårt att planera långsiktigt.
– Det finns förbättringspotential, säger utredare Patrik Hidefjäll.
I dag kom Socialstyrelsens rapport om vårdens kapacitet i kritiska lägen, det vill säga störningar i verksamheten både på kort och lång sikt.
I rapporten framgår att krisberedskapen, som vid en terrorattack eller vid en omfattande allvarlig olycka är bra. Fall man tittat på är bland annat bussolyckan i Sveg och terrordådet på Drottninggatan.
Patrik Hidefjäll är utredare på Socialstyrelsen.
– Kortfattat kan vi säga att organisationen för att hantera kriser är väl fungerande, men där emot när det gäller de mer löpande problemen som dyker upp i den dagliga verksamheten så finns det förbättringspotential, säger han.
Men det finns också brister. Sedan 90-talet har vården flyttat allt mer verksamhet till öppenvården för att öka sin produktivitet. Det har lett till att fler och fler vårdplatser på sjukhusen har försvunnit.
Tillsammans med ett växande underskott på sjuksköterskor har detta nu bidragit till att det råder brist på vårdplatser. Rapportmakarna varnar att bristen leder till längre vårdköer och försämrad patientsäkerhet.
– Det är ett genomflöde genom alla akutsjukhus och har man inte möjlighet att ta in patienter så blir det svårare prioriteringar, säger Patrik Hidefjäll.
Rapporten visar att vårdens långsiktiga planering och förmåga att lära från tidigare händelser fungerar dåligt trots att man är bra på att förutse vård- och personalbehov under vissa perioder.
Om vården kunde göra en bättre övergripande analys så skull arbetssituationen för personalen förbättras och effektivitetens öka.
– Det finns förbättringspotential när det gäller förmågan att lära och ställa om från tidigare erfarenheter, säger Patrik Hidefjäll.