Lyssna: Turkiets ekonomiska kris med USA
Den turkiska liran har fallit till rekordlåga nivåer i takt med den diplomatiska krisen mellan Turkiet och USA.
Den amerikanska pastorn Andrew Brunson är huvudanledningen till den senaste tidens diplomatiska kris mellan de båda länderna. Han greps i Turkiet för knappt två år sedan, anklagad för samröre med Gülenrörelsen som anses ligga bakom militärkuppsfösöket i Turkiet 2016. När han nyligen flyttades till husarrest krävde USA hans frihet, och införde sanktioner mot Turkiets justitie- och inrikesministrar. Turkiet svarade i helgen med motsvarande sanktioner mot USA.
I går reste en turkisk delegation till Washington för att försöka stävja situationen, där USA kräver att Turkiet släpper pastorn. USA har infört sanktioner mot flera turkiska ministrar och Turkiet har kontrat med samma mynt, och USA hotar nu med ytterligare åtgärder. Efter dagens möte i Washington skickade Turkiets finansminister ut ett mejl om att regeringen imorgon ska presentera en ny ekonomisk modell.
De spända relationerna med USA har lett till att utländska investerare tappat förtroendet för den turkiska marknaden. Ett särskilt bekymmer för Turkiet som är beroende av utländskt kapital för att hantera ett växande handelsunderskott. Men president Erdogans ekonomiska politik inger inget större förtroende hos investerare.
Den turkiska valutan har försvagats kraftigt i år vilket lett till att värdet på turkiska statsobligationer fallit med en tredjedel. Data visar dock att det överlag inte tycks som om utländska investerare ännu sålt av sina tillgångar, alltså försökt lämna Turkiet.
Efter att USA tidigare i år införde tullar på stål och aluminium införde Turkiet motåtgärder, och USA hotar nu också med att ta bort den tullfrihet som Turkiet fortfarande åtnjuter i handeln med andra varor.
Om USA inför sådana sanktioner kommer det påverka ett exportvärde motsvarande 1,7 miljarder dollar för Turkiet.
Till listan på de ekonomiska svårigheterna för Turkiet hör också att USA samtidigt överväger att bötfälla den turkiska statliga banken Halkbank, som anklagas ha hjälpt Iran att gå runt USA:s sanktioner. En av Halkbanks chefer dömdes i maj till 32 månaders fängelse av en domstol i New York.
