Läkare: Vi måste ha utbildning, så vi kan språket
Psykisk ohälsa är den vanligaste anledningen till sjukskrivning i Sverige.
Lyssna: "Läkarna är inte förberedda på detta"
Läkare saknar utbildning i att skriva intyg för patienter med psykisk ohälsa. Det säger läkaren Karin Starzmann med anledning av Riksrevisionens rapport i dag.
Riksrevisionen, som granskar statliga myndigheter och verksamheter, har tittar närmare på hur läkare inom primärvården lever upp till Försäkringskassans krav vid beskrivning av psykisk ohälsa.
Rapporten visar att det inom flera områden är osäkert vad som gäller och att det därmed finns risk för att det blir rättsosäkert för den som ansöker om ersättning, säger projektledaren Tina Malmberg:
– Det är inte tillräckligt tydligt vilka krav läkare har på sig, vad de ska lämna för information i läkarintyget. Man har inte tillräcklig samsyn kring det här. Det leder till att det finns risk för rättsosäkerhet, säger Tina Malmberg.
Läkarintyget ska innehålla diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning. Men det är svårt, då Försäkringskassans krav utgår mer från kroppsliga sjukdomar där det är lättare att visa varför en person har svårt att arbeta.
När det handlar om psykisk ohälsa, som depression och utbrändhet är det svårare att beskriva det i ett intyg. Och i många fall är läkarbesöken korta och läkaren kanske inte har hela bilden, om patientens arbetsuppgifter och därmed svårt att bedöma arbetsförmåga.
– Det finns risk att det är, i för hög grad, beroende på vilken läkare patienten träffar och beroende på vilken handläggare på försäkringskassan som handlägger ärendet, vilket utfall det blir, säger Tina Malmberg.
Heidi Stensmyren som är ordförande för Läkarförbundet, säger att de delar Riksrevisions uppfattning och att det är svårt att anpassar individens behov till Försäkringskassans krav på objektiva beskrivningar:
--Vi gör en kvalitativ medicinsk bedömning medan Försäkringskassan har en strikt juridisk mall, där vi går efter det som kallas objektiva fynd. Det är det största problemet och där behövs det ett rejält omtag.
Varför kan ni inte anpassa er till Försäkringskassans krav?
– Då är följdfrågan, varför kan inte varje patient anpassa sig och uppvisa objektiva fynd som kan passa in i den juridiska mallen. Så är det inte, individer är olika, säger Heidi Stensmyren.
Karin Starzmann är distriktsläkare i Skövde och har skrivit en avhandling om sjukskrivningar. Hon menar att läkare måste utbildas för att kunna skriva bättre intyg:
– Om vi är tränade, vi läkare, då har vi objektiva undersökningsfynd för en sjuk patient. En deprimerad patient uppvisar objektiva undersökningsfynd. Men då måste vi ha utbildning, vi läkare, så vi kan det språket som ska ner på läkarintyget.
– Läkarna är inte förberedda på detta och det innebär att patienterna inte får sina sjukskrivningar godkända, säger Karin Starzmann.
Många av de läkarintyg som kommer till Försäkringskassan bedöms som otillräckliga och det begärs kompletteringar något som kan leda till oro för patienten i väntan på beslut.
Socialminister Annika Strandhäll skriver i en kommentar till Ekot att problemen är väl kända och att hon är beredd att se över om det arbete som redan inletts ska förtydligas ytterligare. Det är viktigt att Försäkringskassan får läkarintyg av god kvalitét för att kunna göra korrekta bedömningar, samtidigt måste läkarnas förutsättningar tas hänsyn till, skriver Annika Strandhäll.
Riksrevisionen föreslår nu att försäkringskassans modell för försäkringsmedicinsk analys, alltså hur diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning beskrivs av läkare, ska ses över. I dag kan det handla om ren slump, vilka som får ersättning, säger projektledaren Tina Malmberg:
– Det finns risk att det är, i för hög grad, på vilken läkare patienten träffar och beroende på vilken handläggare på Försäkringskassan som handlägger ärendet, vilket utfall det blir. Då är det inte rättssäkert, säger Tina Malmberg.