Arkivbild.
Lyssna: Forskare: En ökad social integration och självkänsla
Hemlösheten i Sverige ökar, enligt Socialstyrelsens senaste rapport. Men i Helsingborg går utvecklingen åt motsatt håll, mycket tack vare ett framgångsrikt projekt att ge hemlösa bostad.
– Vi har 85 procent kvarboende i de lägenheterna, vilket är ett fantastiskt fint resultat, säger Dinah Åbinger socialdirektör i Helsingborg.
För det här var inte okontroversiellt?
– Verkligen inte. Mycket motstånd och många kråkor som kraxade och sa att det här kommer aldrig att gå, säger Dinah Åbinger.
Modellen som finns i Helsingborg och några fler svenska kommuner heter Bostad först, och går ut på just det.
– Tidigare var en bostad ett mål, det vill säga du ska gå alla trappstegen, från härbärge eller akut hemlöshet, upp i en trappstege där du hela tiden ska förtjäna ditt boende, och det var nästan ingen som nådde det målet, säger Dinah Åbinger.
Anki Sörensen är en hemlös i Helsingborg som fick en bostad på det sättet.
– Det var en ren lycka, att kunna gå och öppna sitt kylskåp och ta ett glas mjölk, kunna gå på toaletten om man ville, kunna duscha när jag ville! Det var väldigt. ja, hemma, säger hon om hur det kändes.
33 000 personer i Sverige var hemlösa i fjol, enligt Socialstyrelsens kartläggning, som presenterades i november. Av dem var nästan 6 000 akut hemlösa som övernattar utomhus, i trappuppgångar eller på härbärgen.
Marcus Knutagård på socialhögskolan i Lund är förvånad att det är så få kommuner i Sverige som använder Bostad först, eftersom effekten på de före detta hemlösa är så tydlig.
– Det är en ökad social integration och självkänsla, i flera fall har man också fått ett arbete eller någon annan form av sysselsättning, så man är delaktig i samhället och också aktiv i många av kommunens utvecklingsarbeten, säger han.
Att man valde att forska om den här metoden förklarar han så här:
– Många gånger när man forskar i socialt arbete, så studerar vi ju sociala problem, det är mycket elände. Men just Bostad först, oavsett vem man intervjuar och frågar och pratar med, så upplever alla någon form av positiv utveckling, säger Marcus Knutagård.
