I skägg och vit polotröja har terroranklagade Salah Abdeslam ställts inför rätta i Bryssel, anklagad för ett skottdrama strax innan han greps i mars 2016. 28-åringen, ende överlevande gärningsmannen från dåden i Paris, tänker inte svara på några frågor.
Poliser vaktar ingången till "Palais de Justice" i Bryssel.
Lyssna: Jan Andersson, Bryssel: Han riskerar 40 års fängelse
I skägg och vit polotröja har terroranklagade Salah Abdeslam ställts inför rätta i Bryssel, anklagad för ett skottdrama strax innan han greps i mars 2016. 28-åringen, ende överlevande gärningsmannen från dåden i Paris, tänker inte svara på några frågor.
I skägg och vit polotröja har terroranklagade Salah Abdeslam ställts inför rätta i Bryssel, anklagad för ett skottdrama strax innan han greps i mars 2016.
28-åringen, ende överlevande gärningsmannen från dåden i Paris, tänker inte svara på några frågor.
Vid halv nio i morse anlände Abdeslam till rättssalen i det anrika Justitiepalatset i centrala Bryssel.
Några tydliga bilder på honom blir det dock inte. Både Abdeslam och den medåtalade Soufien Ayari har genom sina advokater sagt nej till att bli fotograferade och filmade i rättssalen.
Abdeslam tänker heller inte tala.
– Jag vill inte svara på några frågor, säger han till domaren Marie-France Keutgen, enligt nyhetsbyrån AFP.
Veckans rättegång i Bryssel ska pågå i fyra dagar och handlar om den skottstrid som rasade med polisen i Bryssel-kommunen Forest den 15 mars 2016. Abdeslam och Ayari greps sedan ytterligare tre dagar senare i en annan Bryssel-kommun, Molenbeek.
Rättegången har inletts med förhör av Ayari, bland annat om att han tillbringat ett år med terrorrörelsen IS i Syrien.
Enligt belgiska tv- och tidningsrapporter från rättssalen berättar Ayari att han tog sig tillbaka till Europa hösten 2015 bland de tiotusentals flyktingar som då strömmade in från Syrien. Även svenske Osama Krayem – som sitter häktad i Bryssel sedan april 2016, misstänkt för inblandning i både Parisdåden den 13 november 2015 och Bryssel-dåden den 22 mars 2016 – ska ha ingått i samma grupp.
Domaren konstaterar dock att Ayaris uppgifter motsägs av det som ska ha sagts av Krayem.
Ayari ger samtidigt ingen förklaring till varför han återvände eller vilka han träffade efter att ha kommit till i Bryssel en dryg månad före terrordåden i Paris.
– Vad gjorde ni? frågar domaren enligt tv-kanalen RTBF.
– Ingenting, svarar Ayari.
– Tre veckor utan att göra någonting är ganska länge, konstaterar domaren.
Ayari bekräftar samtidigt att han befann sig i den lägenhet i Forest där skottlossning med polisen utbröt den 15 mars 2016, tillsammans med Salah Abdeslam och Mohamed Belkaid – en Märsta-skriven algerier som dödades i skottlossningen.
Enligt Ayari bodde trion där i "några veckor". Vad de vapen som fanns i lägenheten skulle användas till säger han sig inte veta.
Däremot bekräftar han att Ibrahim El Bakraoui — en av dem som några dagar senare utlöste en självmordsbomb på Zaventem-flygplatsen — flera gånger kom till lägenheten för att prata med Belkaid.
Abdeslam lämnade i natt det fängelse i Frankrike där han befunnit sig största delen av tiden sedan han greps för knappt två år sedan.
Vid den tiden var den nu 28-årige Bryssel-bon Europas mest efterspanade man efter terrorn i centrala Paris och vid fotbollsarenan Stade de France den 13 november 2015.
Salah Abdeslams bror Brahim var en av de islamistiska gärningsmän som utförde räden då 130 människor dödades. Även Salah var med – men om han valde att avbryta i sista stund, eller om han misslyckades med att utlösa sitt självmordsbälte är fortfarande inte känt.
Inför veckans rättegång har experterna varnat journalister och anhöriga från att ha alltför stora förhoppningar om att domstolsbehandlingen ska ge mer klarhet till hur och varför kring terrordåden.
– Processerna är ofta en besvikelse eftersom de anklagade tiger. Det gäller att inte vänta sig för mycket. Om de (anklagade) bestämmer sig för att hålla tyst kan det bli extremt frustrerande, särskilt för offren, kommenterar filosofiprofessorn Guy Haarscher för tidningen Le Soir.
Intresset är ändå enormt. Redan vid 6-tiden i morse väntade ett 50-tal journalister på att dörrarna skulle öppna. Totalt finns plats för upp mot 300 journalister att följa rättegången direkt – merparten dock i ett sidorum. Själva rättegångssalen tar i sin tur in runt 90 personer.
